Akira akut sjuk.

Har nu hämtat mig efter Torsdagskvällens olycka.

Nu vet jag hur fort en mag-omvridning på en hund går.

Vi var och hämtade Tea och Jaffa för de skulle vara hos oss över helgen. Färden gick bra och med alla hundar i bilen och allt var frid och fröjd.

Tog som vanligt kvällspromenaden och när vi kommer in får de sin mat.

Hade för säkerhets skull delat hundarna i olika rum så att de kunde äta i lugn och ro

så inge skulle komma åt någon annans mat,

jag vet att man har en matglad hund så extra koll blev det.

Men något gick snett, efter en halvtimme börjar Akira att bete sig konstigt, jag trodde att det var höften som hon hade ont i så jag kolla men märkte inget. Men Akira var fortfarande orolig och gick runt och kom inte till ro så jag kolla extra men kunde inte förstå vad det var. Inte för än  hon ville kräkas, då hörde jag på ljudet att det inte var normalt.

Nu gick det fort. Jag ropade på min son som fick order om att vara hemma med tanken på de andra hundarna och kastar mig över telefonen och får sån tur att mitt X var kvar i Trosa och hade precis satt sig i bilen och var på väg hem. Det visade sig att han bara var några kvarter i från mig.

Vi kastar oss i bilen och och jag säger att det är bara att gasa, man vet att man har inte lång tid på sig och att det är en fruktansvärd plåga för hunden.

Under tiden försöker jag få kontakt med Södra Djursjukhuset som har samtal och full linje och ber om att återkomma.

SKIT: tänkte jag . Ringer hela tiden tills jag kommer fram, då säger de att dom stänger kl 21 och att jag får åka till Bagarmossen.

Jag känner att bagarmossen kommer vi inte att hinna så jag säger att vi är nog framme strax efter  och att jag har minst 40 minuter till för att komma till bagarmossen. Akira börjar nu bli mycket loj och ger inte mycket i från sig. Efter mycket diskutioner och så får vi komma dit för att göra en bedömning och ev få hjälp så att vi kunde fortsätta till Bagarmossen.

21.12 var vi framme  och då hade vi åkt Trosa - Skärholmen på ca 20 min . De tog emot oss omgående Akira kunde i de läget inte gå så de fick bära henne till RTG där de såg att det var illa ställt. Hon fick dropp mot chocken och vätska,  vet.  punkterade buken med kanyl så att det värsta skulle gå över för att de skulle kunna fortsätta att undersöka henne och få läget stabilt.

På Fredag morgon blev hon opererad  magsäcken sattes fast med fyra styng i bukväggen och allt hade gått bra.

Nu har vi stränga regler som ska följas i flera veckor med små mängder mat och vatten flera gånger under dygnets alla timmar och korta promenader.

 Tack Gode Gud att man har läst och tagit till sig information om hur en magomvridning beter sig och vad för symtom som visas. 

Jag hade turen på min sida men det kunde lika gärna varit så att vi ej hunnit i tid eller att jag inte var hemma.

Nu hoppas vi att det inte kommer att upprepas, men har de haft det en gång är det lätt att de får till baka det så nu blir det en ny livsstil för Akira.

Var rädda om er.

Kramar Från oss

Susanna Flinta & Akira.